Ryggsmärta

Ryggsmärta är smärta som vanligen uppstår i ryggens skelettmuskler, skelettet, nerverna, leder, eller i inre organ. Smärtan kan vara plötslig och akut eller kronisk eller uppkomma i skov, vara knivskarp, molande, tryckande, ge stelhet eller upplevas som ett diffust obehag. Det är ett sjukdomssymtom som kan vara tecken på mycket olikartade diagnoser av olika allvarlighetsgrad, och bör därför ofta utredas av sjukvården.

Ryggsmärtor kan klassificeras efter när de uppkommer: vid framåtböjning, vid uppresning, efter långvarigt stående, vid gång, vid långvarigt sittande, när man vänder sig i sängen, under graviditet, eller oberoende av typ av kroppsställning. Smärtan kan vid vissa diagnoser vara relaterad till ansträngning, ibland till psykisk ansträngning, eller till vila. Problem med lungorna kan kännas som smärta vid andning, så kallad pleuristisk bröstsmärta.

Olika smärtalstrande problem som kan drabba ryggen, dess strukturer och dess organ innefattar infektioner, inflammationer, tumörer, cystor, bråck, stenos, konkrement, blodpropp, neuralgi, fraktur, dislokation, muskelbristning, ruptur, hematom, emfysem, och förslitningsskador. Smärtstället måste inte överensstämma med området för skada eller sjukdom, utan kan vara en så kallad refererad smärta.

Ryggsmärta kan vara belastningsrelaterad. Problem med ländryggen kan härröra från skelettmusklerna och bero på förslitningsskador, träningsvärk, muskelatrofi, skolios, överbelastning eller dålig kroppshållning. Ryggskott är ett slags sådan smärta. Smärta i ländryggen kan bero på inflammation eller uppkomma på grund av överbelastning. Inflammatorisk ryggsmärta är ofta värst efter vila, till exempel vid uppstigandet på morgonen, då ryggen också känns stel. Överbelastad rygg kännetecknas av att smärtan tilltar vid lyft och andra, ibland stillasittande, aktiviteter, och att smärtgraden varierar.[1] Ryggskottet kan vara förenat med ischias, som får smärtan att stråla ner i benen. Belastningar på nacken som ger långvarig smärta efteråt, kallas pisksnärtsskada. Stelhet i nacken kännetecknar nackspärr, men också myelopati.

Ryggraden kan påverkas negativt av åldrande, och drabbas av förslitningsskador, osteoporos med kotkompression, broskförslitning, artros, spondylos, diskdegeneration och diskbråck. Sådana tillstånd kan yttra sig i ryggsmärtor.

Bröstsmärta vid hjärtinfarkt kan stråla ut mot skulderpartiet, och upplevas som ryggsmärta, vilket även aortaaneurysm kan. Vid njurbäckeninflammation och njursten sitter smärtan på sidan av ryggraden i midjehöjd, och är oberoende av kroppsställning. PMS, problem vid menstruation och andra gynekologiska sjukdomar samt graviditet kan likaså ge smärtor som strålar mot ryggen. Smärtor vid lungsjukdomar kan kännas i ryggen, eller pleuritiskt. Vid sådana otypiska fall hänger smärtan samman med andra symtom.

Andra orsaker till ryggsmärta kan vara reumatiska sjukdomar, tumörer, infektioner, inflammationer, och somatoformt smärtsyndrom.

Långvarig smärta kan ge depression.

Vad händer när man får ont?

Vad som gör att man får ont i ryggen är ofta svårt att avgöra. Det finns olika teorier om vad det är som gör ont, men det har inte gått att bevisa att någon av dessa olika förklaringar spelar en avgörande roll för att man får ont i ryggen.

De möjliga orsaker som diskuterats är framför allt olika typer av små bristningar i ryggradens skilda vävnader, framför allt i eller kring diskarna. Det har också diskuterats om det kan bero på långvarig muskelkramp i ryggmuskulaturen.

Det kan vara svårt att acceptera att man oftast inte kan få besked om att det finns en speciell orsak till det onda. Men man kan också se det som ett positivt budskap eftersom det inte finns något farligt eller allvarligt som ligger bakom. Det är ”vanligt ryggont”.

Olika namn för olika sorters besvär

Om smärtan är begränsad till nedre delen av ryggen, ländryggen, och skinkorna brukar det kallas lumbago. Om det inte finns någon speciell bakomliggande orsak brukar man tala om ”vanligt ryggont” som en beteckning på de allra flesta ryggbesvär.

Om det finns en utstrålande smärta i ett ben ner till foten, kallas besvären för lumbago-ischias. Det är ganska vanligt. Om man har ischiasbesvär kan man ibland också ha sämre kraft i en del av benmusklerna och känseln i benet kan vara påverkad.

Ordet ryggskott brukar användas när man plötsligt eller gradvis får värk i framför allt ländryggen, det vill säga i nedre delen av ryggen. Ryggskottet är i sig ingen sjukdom utan bara namn på ett symtom.

Ryggmärgen

Ryggmärgen löper innesluten i ryggmärgskanalen, inuti ryggraden. Ryggmärgen når ner till första eller andra ländkotan i ryggraden, ungefär i höjd med naveln. Mellan varje kota går nerver ut från ryggmärgen genom hål på vardera sidan. Där ryggmärgen tar slut går nervtrådar ut i en slags svans, den så kallade hästsvansen, cauda equina på latin.

Ryggraden är uppbyggd av kotor med stötdämpande diskar

Ryggraden är uppbyggd av kotor som ligger ovanpå varandra. Mellan kotorna ligger diskar. Diskarna fungerar som stötdämpare och bidrar till att det finns en viss rörlighet mellan kotorna. De är uppbyggda av en ring av stram bindväv ytterst, och en mjukare kärna i mitten. På båda sidor av kotorna finns leder som ytterligare bidrar till stabilitet och rörlighet. Mellan kotorna finns strama band av bindväv och längs ryggraden finns korta muskler.

Utanför de korta musklerna finns ytterligare, längre och större, muskler. Allt det här gör att ryggraden har en bra hållfasthet och stabilitet, samtidigt som det finns en relativt stor rörlighet.

Ont i ryggen är vanligt

Ont i ryggen är ett vanligt besvär. De flesta har perioder i livet med ryggbesvär. För många handlar det om kortvariga besvär som släpper av sig själva. Men för vissa kan attackerna komma ofta och hålla i sig länge. Smärtan kan påverka hur man klarar av både arbete och andra sysslor i det dagliga livet.

Oftast har man ont i nedre delen av ryggen – ländryggen

Vanligast är att besvären sitter i nedre delen av ryggen, ländryggen. Smärtan kommer ofta plötsligt och kan vara skärande, huggande eller molande. Det kan kännas som om ryggen håller på att gå av. Ibland kan smärtan stråla ut i låren eller längre ned längs ett ben. Smärtan kan även komma smygande med en gradvis ökande värk och känsla av trötthet i ryggen.

Ont i ländryggen är i de allra flesta fall inte symtom på någon allvarlig sjukdom. Besvären blir för det mesta bättre inom ett par veckor utan någon särskild behandling.

Kan det vara något farligt?

Ibland, men det är ovanligt, kan ont i ryggen vara ett symtom på allvarlig sjukdom. De varningstecken som finns är om man har ont i ryggen och samtidigt

  • har allmänna sjukdomstecken som exempelvis feber, symtom från bröstkorg och mage, eller svaghet och viktnedgång
  • inte känner när man är kissnödig, eller kissar på sig
  • har domningar kring ändtarmen eller könsorganen
  • har domningar, stickningar eller svagheter i båda benen
  • är i övre medelåldern och aldrig har haft ont i ryggen tidigare
  • har cancer, eller tidigare har behandlats för cancer
  • har benskörhet, så kallad osteoporos
  • plötsligt får ont efter en olycka, exempelvis fall.

Har man ont i ryggen i samband med något av de tillstånd som räknas upp i listan ovan bör man söka läkare snarast.

Om man inte har ont i ryggen i samband med några av de tillstånd som räknas upp i ovanstående punktlista kan man börja med att försöka ta hand om den onda ryggen på egen hand. Läs mer om vad man kan göra själv i kapitlet Diagnos och vård. Om besvären inte går över inom en månad bör man kontakta en allmänläkare för bedömning.

Ont i ryggen

Allmänt

Ont i ryggen är ett mycket vanligt besvär som sällan beror på någon sjukdom. ”Vanligt ryggont” brukar sådana ryggbesvär kallas som det inte går att hitta någon särskild förklaring till och som går över efter ett tag.

Ryggont kan kännas på olika sätt, men det vanligaste är att man har ont i nedre delen av ryggen.

De flesta ryggbesvär går över av sig själva inom ett par veckor, men ibland kan de kräva någon form av behandling.

Behandling

Det är viktigt att försöka fortsätta med vanliga aktiviteter och röra på sig så mycket man klarar av. Vila gör inte att man blir bättre i ryggen. Tvärtom kan det göra besvären värre. Om man har så ont att det svårt att röra sig kan vanliga värktabletter underlätta. Det kan också behövas om värken stör sömnen.

Så fort man klarar det är det bra om man kommer igång med lättare fysisk träning som sen kan ökas i intensitet. Om det är svårt att komma igång kan en fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor ge råd och behandling som underlättar.

När ska man söka vård?

Om inte ryggvärken ger med sig inom ett par veckor bör man kontakta vårdcentralen. Detta är särskilt viktigt om man är i övre medelåldern.

Man ska söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om man har ont i ryggen och dessutom

  • inte känner när man är kissnödig, eller kissar på sig
  • har domningar eller nedsatt känsel kring ändtarmen eller könsorganen
  • har domningar, stickningar eller svagheter i båda benen.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.